En smaklig jul!

Julhelgen är på intågande och i vanlig ordning vill jag tipsa om lite recept.

JULBORDET

Av kålrätterna på julbordet vill jag rekommendera grönkålssallad med äpple och halloumi och rostad rödkålEn pepparkaksparfait med lingon och kolasås blir en bra avslutning på julmiddagen och passar bra att göra på förhand.

GLÖGGMYS

Ifall ni vill ha mera variation på jultårtorna i år, så finns recept på en variant med blåbär och en salt med laxröra. Ni hittar också två olika glögg, en med fläder och en med blåbär. Både glögg och jultårtor är enkla som går att laga tillsammans med både stora som små.

MELLANDAGSMAT

Har du kvar gravad eller rökt fisk från julbordet? Då kan en mellandagspizza sitta fint. Rester av riskgrynsgröt kan också stekas till risgrynsplättar. Pyttipanna på rosoll och kokt potatis eller en matig sallad med bland annat skinka, kål och frukt är också bra exempel på att använda resterna.

UTFLYKT

För en del familjer kan julen också innebära jullov och det finns kanske mera tid för att exempelvis gå ut på en liten utflykt eller förhoppningsvis få åka pulka. Då kan det sitta bra med lite utflyktsmat att ta med. T.ex. mellanmålskex, smoothie, varm kakao och smörgåsar med fiskfyllning kan vara bra som mellanmål. Soppor kan tas med i termosar, exempelvis en minestrone- eller linssoppa kan värma fint under en dag utomhus.

Härmed vill jag önska er alla en riktigt skön och avkopplande jul samt ett gott nytt år!

/Sofia

 

21.12.2017 kl. 10:52

Lillajul och Ungmarthas julkalender

Juletiden knackar på dörren och någon av er är kanske extra sugna på att inleda glöggsäsongen. Så varför inte testa att laga egen glögg tillsammans med barnen inför lillajul, både enkelt och gott!

Här är två recept:

Äppelglögg

Bärglögg

... eller ta helt enkelt en juice eller saft ni gillar och tillsätt exempelvis kanelstång, hel nejlika och en bit ingefära. Hetta upp glöggen och låt dra en stund för mera smak.

Om ni är sugna på att baka kan jag varmt rekommendera bostonkaka med saffran och pepparkaksgitterbuggar.

 

På fredagen kan ni också öppna första luckan i Ungmarthas julkalender som i år bjuder på traditionella läckerheter, pyssel och lekar varje dag fram till julafton på facebook samt ung.martha.fi

/Sofia

28.11.2017 kl. 14:21

Vegetariska barn

Det hart varit en del tal om "vegebarn" i medierna på sista tiden. Bland annat har Helsingfors stad gått in för att börja servera veganmat på sina daghem från och med nästa år för de barn som är veganer. 

På Ateria-mässan som är ett fortbildningstillfälle för kökspersonal fick man höra att veganer eller vegetarianer är det nya "normala" och så småningom kommer att finnas barn som inte ätit kött alls under sitt liv. Kanske det redan finns, men i mycket större grad. 

En del av er kanske funderar på att hur klarar sig ett barn på vegetarisk kost.  Allmänt kan man säga att man inte bara kan lämna bort proteiner från djurriket utan att ersätta det med proteiner från växtriket. Den striktaste är vegankosten och då lämnas alla livsmedel som härstammar från djurriket bort.

Detta är den kosten som kräver mest av den som serverar och det är viktigt att läsa sig på om de olika näringsämnena och hur man tillgodoser behovet hos växande barn (och vuxna).  På svenska Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa mer om vegetarisk kost för barn.

Ann-Louise

13.11.2017 kl. 15:30

Bananspöken

Inkommande veckoslut kan man spöka till måltiden lite extra. Tänk på att det går att exempelvis laga ett monsteransikte på den hemgjorda pizzan eller salladen med lite fantasi eller att hitta på kusliga namn på maträtterna för att höja stämningen. T.ex. kan spaghettin vara trollhår och mandelflagor naglar, låt fantasin flöda.

Här följer bildinstruktioner på enkla spökbananer som barnen kan laga med lite assistans av en vuxen.

 

Behövs: banan, choklad och en spritspåse av bakplåtspapper eller smörpapper och häftapparat.

    

1. Gör en strut av smörpapper, fäst med en häftapparat (stiftare).

    

2. Skär banan.

3. Smält choklad i mikrovågsugnen, ca 30 sekunder i 650 W (rör om emellan). Fyll struten med chokladen.

4. Spritsa spöklika munnar, ögon och annat önskvärt i choklad. Ställ upp bananerna att stå på serveringsfat.

 

Ha ett roligt veckoslut!

/Sofia

26.10.2017 kl. 10:30

Väck nyfikenheten för mat med saperemetoden

Den får barnen och också vi vuxna att sätta våra förutfattade meningar åt sidan och väcker samtidigt upptäckarlusten. Tänk att en morot eller vitkålen som vi har ätit många gånger kan väcka så mycket nya tankar och intryck tack vare saperemetoden. I vårt arbete ute på daghem har vi märkt att metoden också kan leda till positiva och intressanta måltidsdiskussioner. Tillsammans med barnen kan vi utforska och prata om maten utgående från alla sinnen och vi kan också på ett spännande sätt mötas både barn och vuxna och föra en dialog som bådadera kan känna som intressant och utvecklande.

     

Saperemetoden fick sin start i Frankrike på 70-talet då Jacques Puisais bekymrade sig för att barn hade börjat äta vädigt ensidigt och mest söt och mjuk mat. Jacques utvecklade därmed saperemetoden som handlar om att utforska mat med alla sinnen. Även om ett barn som är neofobiskt (rädd för nya livsmedel och maträtter) tar del av en sapereövning så finns det inga måsten för barnet att sätta något livsmedel i munnen utan barnen får i lugn och ro bekanta sig med livsmedlet utgående från andra sinnen. Metoden brukar dock väcka lusten hos många barn eftersom de gärna vill fundera kring vilka grundsmaker de känner, hur livsmedlet känns i munnen eller hur det låter när man tuggar på livsmedlet. Saperemetoden brukar även leda till att vi utvecklar ett bredare ordförråd kring att beskriva mat samt ökar livsmedelskunskapen. I samband med övningarna kan även barnens motorik övas, t.ex. om barnen samtidigt är med och skalar något som utforskas.

Exempel på sapereövningar finns här.

Vi erbjuder också fortbildning bland annat för daghems- och eftispersonal där vi ger konkreta verktyg för hur saperemetoden kan användas i verksamheten. Ta kontakt med oss ifall intresse finns.

/Sofia

04.10.2017 kl. 13:42

Vi måste lära barnen äta!

Institutionen för hälsa och välfärd har publicerat resultat från den senaste Hälsa i skolan-undersökningen. I undersökningen deltog elever från klass fyra och fem, elever från årskurs åtta och nio samt första- och andraklassister från andra stadium. 

Det som jag tycker var speciellt intressant i undersökning var elevernas kostvanor. Om man ser på skolmaten så äter ungefär 16 procent av eleverna i årskurs fyra och fem en komplett måltid bestående av alla komponenter i lunchen (huvudrätt, sallad, mjölk eller surmjölk och bröd) varje dag. 

Undersökningen visar även att cirka 53 procent av pojkarna och 63 procent av flickorna uppger att de äter sallad varje dag vid skollunchen. Fortsättningsvis uppger 35 procent av pojkarna att de inte äter grönsaker varje dag och 37 procent att de inte äter frukt eller bär varje dag. Av flickornas uppger 30 procent att de inte varje dag äter grönsaker och samma tal gäller även för frukt och bär. Om man ser på bilden under blir den ganska anemisk om vi tar bort de rivna grönsakerna. 

En skolmåltid kunde se ut så här. Kompletterad med mjölk och knäckebröd utanför bilden. 

Samtidigt som vi får in siffror som inte är smickrande om barnens kostvanor så droppar det in nyheter om att skolmaten innehåller mycket fosfater och palmolja, att vi går från tillredningskök till centralkök. Maten görs inte mer på plats och att köttbullarna kan ha till och med 60 "ingredienser".

Vi behöver lyfta statusen på skolmaten, få den lockande och vara stolta över den. För att vi ska kunna göra detta behövs det beslustfattare och föräldrar som vill förändra. Det finns så många långsiktiga fördelar både ekonomiska och ur hälsosynpunkt att vi får våra barn att äta mer grönsaker, ha bra kostvanor och en sund måltidsrytm. Visst vill vi ha sunda barn som växer upp till sunda vuxna? 

Ann-Louise 

 

 

25.09.2017 kl. 13:21

Våga prata pengar med barnen

Forskning visar att föräldrarnas förhållande och inställning till pengar överförs till barnen. Föräldrarna, så som också mor- och farföräldrarna, fungerar som en viktig vägvisare för barn och unga, som i tidig ålder formar attityder och associationer till sin omgivning. Därför är det viktigt att vi inleder en öppen diskussionen om pengar i familjen. I början behöver det inte vara invecklade diskussionsämnen, huvudsaken är, att vi pratar i positiv ton om pengar. Vi måste också minnas att barnen lyssnar aktivt vad föräldrarna pratar sinsemellan, alltså måste vi tänka på hur vi diskuterar pengar med andra vuxna då barnen hör.

Men hur skall vi prata pengar med våra barn och barnbarn?

5 Smartha tips för ekonomifostran

  1. Pengapratet går lättast att inleda med konkreta exempel. Från tidigt skede lönar det sig att klargöra att pengar är en resurs, som det inte finns oändligt av, och som påverkas av våra val och handlingar. Med mindre barn kan man bra börja med att lära ut hur man handskas med just resurser. För att göra det konkret för barnet kan man använda t.ex. lördagsgodis. Här har barnet två alternativ, äta upp hela påsen genast, eller spara en del och äta vi ett senare tillfälle. Med förälderns hjälp kan barnet lära sig att då man sparar, vare det sen godis eller pengar, så har man möjligheten att njuta av resursen vid ett senare tillfälle.

 

  1. Med lite äldre barn kan en veckopeng fungera som ett bra läromedel. Låt barnet känna på slantarna, samtidigt som du förklara att slantarna kan användas för att köpa varor i butiken. Barnet kan ta med fickpengarna till butiken, där ni tillsammans kan se vad hen kan köpa för pengarna. Uppmärksamma barnet om att ifall man använder upp alla pengar nu, måste man vänta en hel vecka för nästa veckopeng.

          Känn inte stress för veckopengens storlek. Poängen               med veckopengen är att barnet på ett naturligt sätt skall           komma i kontakt med pengar, inte att hen skall kunna             köpa allt från leksaksaffären. Du ger vad du tycker att             är lämpligt, och uppmuntrar barnet till att spara ifall hen           vill köpa något värdefullare. Alla familjer vet själva bäst           när barnet är redo för att få veckopeng, men också hur           stora summor barnet kan hantera.

  1. Det kan också vara bra att låta barnet leka med pengarna. Vid butikslekar kan man t.ex. låta barnet ha riktiga pengar (bestående av centar eller slantar som blivit över från en utlandsresa). När leken är slut, tar ni som vana att tillsammans med barnet samla ihop pengarna för att sedan lägga dem på ett tryggt ställe. Att vara noga med att samla ihop pengarna och förvara dem tryggt, kan hjälpa barnet att inse att pengar är värdefulla.

 

  1. Barnen kan också inkludera då du betalar räkningar. Förklara varför räkningarna måste betalas, det vill säga att familjen får något i utbyte för pengarna som betalas. Till exempel vid betalning av bredbandsräkning: ”Då mamma betalar räkningen, kan vi tillsammans använda pekplattan och kolla på videoklipp från Youtube”.

 

  1. Håll alltid en positiv ton då du pratar pengar med och inför ett barn. Undvik att säga ”Vi har inte råd”, utan försök istället förklara att ni den här gången väljer att prioritera annorlunda. Du kan också uppmuntra barnet att själv spara till något hen vill ha, vilket i slutändan kan göra att barnet uppskattar köpet mera.

 

Detta inlägg har Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar skrivit. 

15.09.2017 kl. 11:46

Världsrekord i eko gröt

Den 6.9 kanske ditt barn eller du blir serverad gröt på daghemmet, i skolan eller på arbetsplatsen. Den dagen försöker nämligen finländarna slå världsrekordet i att äta gröt. Koka gröt till frukost, lunch eller middag och var med! 

Här kan du läsa om hur du deltar. 

Är du trött på den traditionella havregrynsgröten så hittar du exempelvis recept på denna smaskiga speltgröt här

29.08.2017 kl. 13:57

Mindfullness med saperemetoden i skogen

Det börjar nalkas höst och både i trädgården och skogen finns bl.a. bär, grönsaker och svampar att skördas just nu. Så varför inte ta in lite mindfullness i vardagen och gå ut efter middagen (eller ta med middagen ut) och upplev med era sinnen.

Om ni vill utforska t.ex. bär med alla sinnen kan ni börja med att titta och lukta på bären. Försök tillsammans hitta så många ord som beskriver utseendet och lukten. Fortsätt sedan med känsel i hand och när ni provsmakar bären kan ni börja med att fundera hur de känns i munnen och sedan hur de smakar. Fokusera på vilka grundsmaker som finns i bäret. Testa också att hålla för öronen när du tuggar på bären och fundera på hur det låter - påminner det om något annat ljud kanske?

Om det är första gången ni funderar på sinnesupplevelsen med barnen så lovar jag att det blir ännu lättare nästa gång. När ni har hittat en "plattform" för hur man kan beskriva mat utgående från sinnesintryck så kan ni också skapa en innehållsrikare måltidsdiskussion framöver.

Njut av hösten!

/Sofia

25.08.2017 kl. 09:56

Mellanmål (till skolbarnen)

Vardagen börjar kanske hitta sitt lunk och en del har skolbarn hemma. Ibland kan det vara svårt att hitta på passande mellanmål som är mättande, smakar gott och är näringsrika. 

Ett tips på vägen är att förbereda kvällen innan eller på morgonen. Skär upp frukt och lägg fram det på en tallrik i kylskåpet eller skala och skär rotsaker i stänger. Detta fungerar suveränt som komplement till smörgåsen. Av blåbär kan du göra en god blåbärssoppa som står sig i kylskåpet några dagar och är lätt att hälla upp i glas.

Enkla mellanmål som barnen själva kan tillreda är ex. en mättande och god muggkaka med bär som går snabbt att tillreda i mikron. En favorit som går att variera i nästan det oändliga är smoothie. Här hittar du recept på blåbärssmoothie

Njut av vardagen och av vardagsmaten!

 

 

14.08.2017 kl. 14:17

 

Vi är Ann-Louise Ahrenberg och Sofia Grynngärds. Vi jobbar med Marthaförbundets projekt Tack för maten! som finansieras av Brita Maria Renlunds stiftelse.

Genom projektet vill vi vara med och utveckla bespisningen och måltiden på privata daghem. Vi vill ge inspiration och väcka intresse för säsongens läckerheter såväl bland barn som vuxna.

Vi önskar också att projektet skall medföra en stor portion MATGLÄDJE både på daghemmet och i hemmen. I projektets verktygslåda finns bl.a. smakskola, gemensam matlagning och inspiration för säsongsanpassad lunch och mellanmål.